-
Maskiner i spåret!
Maskiner i och utanför spåret!
Vid arbete i spårmiljö kommer du ofta i kontakt med maskiner som far fram och tillbaka i och utanför spåret. Detta utsätter givetvis dig för stor fara! Det är lätt att komma i vägen för maskinerna.
Ha för vana att alltid låta maskinerna ha företräde. Operatören har för det mesta koll på dig men ta det inte för givet! Maskinen är ju där av en anledning, "att utföra ett arbete" detta kan göra att operatören tappar uppmärksamheten på just DIG för ett ögonblick, då kan olyckan snabbt vara framme!
Så ha för vana att det är DU som håller koll på TSA:n/TA:n. Ta inte för givet att operatören har koll på dig!!
ARBETA SÄKERT ELLER INTE ALLS! -
Vid åska!
Vid åska!
Vid åska finns det beskrivet i TDOK 2015:0223 kap. 6.3.1, 6.5.1, 8.4, 9.4 Behandlar ämnet åska, Det man ska ha med sig ut i arbetet är "6.5.1 När åska syns eller hörs från arbetsplatsen ska arbetet omedelbart avbrytas".
Ha alltid regeln ”Arbeta säkert eller inte alls!”
som en grundregel. Detta säger i praktiken, att när man hör det börja mullra så ska man lämna järnvägsanläggningen. och komma tillbaka tidigast 1/2 - 1 timma efter sista mullret.
Observera att olika riktlinjer kan gälla vid olika arbetsplatser, men det är alltid din och dina kollegers säkerhet som kommer i första rummet.
TTJ Modul 2.4.2 HÖGSTA SÄKERHET GÄLLER Om det är oklart vilken av flera regler som gäller i ett visst fall ska den bestämmelse som bedöms ge högst säkerhet följas. -
ZON-Schakt
Underlag för BASTAB - Arbeten
-
Beräkning av siktsträcka vid tågvarning!
-
Bromsprocent för Tåg / Spärrfärd
-
SoS-Ledare och Tågvarning
Manuell tågvarning
Manuell tågvarning kan bestå av tågvarnare på platsen för aktiviteten som direkt varnar personalen. Vid manuell tågvarning ska det tydligt framgå för arbetslaget vem eller vilka som är tågvarnare.
SoS-ledaren ansvarar för att tågvarnare finns på plats. Vid bedömning av hur många tågvarnare som behövs ska hänsyn tas till bland annat:- Siktförhållanden (även väderleken skall beaktas)
- Banans största tillåtna hastighet
- Arbetsstyrkans spridning
- Buller från maskin eller från fordon på andra spår
- Nödvändig tid för att utrymma säkerhetszonen
- Varningshjälpmedel som används
Uppdraget som tågvarnare fordrar skärpt uppmärksamhet.
Tågvarnare ska därför efter viss tid få rast eller avlösning. Ett arbetspass bör inte överstiga 2 timmar.
Tågvarnare ska:- Alltid vara utrustad med de i SoS-planen angivna akustiska och visuella varningshjälpmedel
- Helt ägna sig åt sin arbetsuppgift och inte åt något annat som kan avleda uppmärksamheten
- Ej avlägsna sig från anvisad plats utan tillstånd av SoS-ledaren
- Vid försämrade siktförhållanden, t.ex. på grund av dimma, snöyra, kraftigt regn eller tät rök, se till att spåret utryms och därefter kontakta SoS-ledaren
- Använda de varningsmetoder som anges i SoS-planen.
Innan manuell tågvarning får inledas ska SoS-ledaren informera alla på arbetsplatsen om:
- Tågvarnarens placering och igenkänningstecken
- Varningsmetod
- Hur och var utrymmning skall ske
Innan manuell tågvarning får inledas ska SoS-ledaren instruera tågvarnaren om:
- Att uppdraget kräver full uppmärksamhet (Ingen hantering av mobiltelefon)
- Tidsintervall (hur länge tågvarningen ska pågå, normalt max 2 timmar)
- Vilket eller vilka spår som tågvarningen gäller
- Tågvarnarens placering
- Varningsmetod
- Kommunikation med andra tågvarnare (vid tågvarnare i båda riktningarna)
- Att utrymma arbetsplatsen från personal och utrustning vid försämrad sikt
-
Vägskydd / Vägvakt / BomanläggningarSkyltar vid ringsträckor
Vit skylt med streckad ram talar om att spårledningen innan och inne på driftplatsen endast påverkar vägskyddsanläggningen om tågväg ligger. Eller om driftplatsen är obevakad.
Vit skylt talar om att det inte finns någon FK-Låda.
Gul skylt talar om att FK-Låda finns.FK-Manöver under A-Skydd- Korslut igångsättningspårledningen med kontaktdon.
- Korslut vägspårledningen med kontaktdon.
- Tryck in knappen ”FK” tills den röda lampan ovanför knappen lyser.
- Ta bort kontakdonet från vägspårledningen. Bommarna går upp.
- Kontakdonen på igångsättningsspårledningen skall vara kvar under hela A-Skyddet för att markera A-skyddet.
- Precis innan A-skyddet avslutas tas kontakdonen bort. Vägskyddet är då återställt.
När behövs vägvakt ?
Vägvakt behövs inte om följande vilkor är uppfyllda:- Vägskyddsanläggningen har bommar.
- Vägen korsar endast ett huvudspår.
- Vägskyddsanläggningen finns inom A-skyddsområdet eller spärr-färdssträckan.
- Vägskyddsanläggningen ligger på linjen eller på en obevakad driftplats.
Tillsyningsmannen för A-Skyddet eller Spärrfärden har sett till att följande åtgärder har utförts:- säkrat bommarna i upplyft läge
- täckt över ljussignalerna mot vägen (Säckat)
- stoppat ljudsignaleringen
- vid samråd underrättat tillsyningsmännen för de spärrfärder som ska föras över plankorsningen om att vägvakt saknas.
Kontrollera att vägskyddsanläggningen är återställd och fungerar innan denna lämnas tillbaka!
Vägskyddsanläggningar
Benämning / Skyddsnivå
A - Helbommar: förringning 10s
B - Halvbommar: förringning 5 s, tågvägen kan öppnas innan bommarna fällts helt.
CD - Ljus och ljudsignaler
C - Enbart ljussignaler
D - Enbart ljudsignaler
GF / CDGF - Gång och Cyckelfållor med ljus och ljudsignal
E - Ägovägssignal
K - Kryssmärken
-
Signaler (Järnväg)
Försignaler
Vänta stopp
Vänta kör 80
Vänta kör 40
Huvudsignaler
Stopp
Kör 80
Kör 40 varsamhet
Högsta hastighet 40 km/h
Kombinerade Huvudsignaler och Försignaler
Stopp
Kör 40
Kör 80, vänta stopp
Kör 40 avkortad tågväg
Kör 80 vänta kör 40
Kör 80 vänta kör 80
Repetersignal
Närmaste huvudsignal visar kör 40 eller kör 80
Används på station om närmaste huvudsignal inte kan ses från startpunkten för ett stillastående tåg.
Fordon utan ATC får framföras i max 80 hm/h
Växlingsdvärgsignaler
Stopp
Rörelse tillåten
Rörelse tillåten hinder finns
Rörelse tillåten kontrollera växlar
Huvuddvärgsignaler
Stopp
För tåg : Stopp
För växling / Arbetsfordon : Rörelse tillåten
För tåg : Stopp
För växling / Arbetsfordon : Rörelse tillåten, hinder finns
För tåg : Stopp
För växling / Arbetsfordon : Rörelse tillåten, kontrollera växlar
Kör
Kör 40
Kör, varsamhet - nästa signal kör 40 eller stopp
Kör 40, varsamhet - nästa signal i stopp
Stopplykta
Stopp
Vägförsignaler
Nästa vägsignal stopp
Nästa vägsignal kör
Tilläggskylt för en Vägförsignal som gäller flera plankorsningar.
Vägsignaler
Stopp före plankorsning
Passera plankorsning
Brosignaler
Stopp före bro
Passera bro
-
Skyltar / Tavlor (Järnväg)
Hastighetstavlor
Visar största tillåtna hastighet (sth) i kilometer per timme (km/h)
Hastighetstavla med tilläggstavla för ATC-överskridande (innebär att vissa tåg får köras med högre hastighet, vilken framgår av ATC-besked)
Används på sträckor med ATC där hastigheten är minst 160 km/h, pil uppåt betyder att sträcka med högre hastighet börjar (exakt hastighet ges genom ATC-besked i förarhytten)
Används på sträckor med ATC där hastigheten är minst 160 km/h, pil nedåt betyder att sträcka med lägre hastighet börjar (exakt hastighet ges genom ATC-besked i förarhytten)
Orienteringstavlor
Förvarnar om kommande tavlor, stationer, signaler, vägskydd m m. Består av en triangelformad tavla med en eller flera tilläggstavlor.
Orienterar om vägskyddsanläggning, betyder att lokföraren ska kontrollera att vägförsignal eller vägsignal visar rörelse tillåten
Orienteringstavla för detektoranläggning.
Orienterar om att följande hastighetstavla kommer att visa lägre hastighet (anges i siffror). Vanligen placerad en kilometer före hastighetstavlan.
Orienterar om att huvudsignal kommer, används om fristående försignal till huvudsignalen saknas (därav den runda skylten som liknar en försignal)
Orienterar om kommande trafikplats, bokstavs-kombinationen är trafikplatsens signatur
Ljudsignaltavlor
Ljudsignaltavla med tilläggstavla "dagtid", anger att "tåg kommer" endast ska ges mellan kl 6.00 och 22.00
Ljudsignaltavla med tilläggstavla "arbetsplats", anger att "tåg kommer" ska ges upprepade gånger tills arbetsplatsen passerats
Anger att lokföraren ska ge ljudsignalen "tåg kommer" (en ca tre sekunder lång signal)
Ljudsignaltavla med tilläggstavla "vägskydd", anger att "tåg kommer" ska ges inte bara vid tavlan utan även vid en punkt mellan tavlan och vägkorsningen
Nerkopplings-, urkopplings-, inkopplingstavlor
används vid skyddssektioner i kontaktledningen
(skyddssektion = sektion av kontaktledning som kan kopplas ur)
Inkopplingstavla, anger att huvudbrytaren åter kan slås till när fordon med uppfälld strömavtagare har passerat tavlan
Urkopplingstavla, anger att huvudbrytaren ska vara frånslagen på fordon med uppfälld strömavtagare innan tavlan passeras
Nedkopplingstavla utan signallampa, anger att drivmotorströmmen ska vara frånslagen på fordon med uppfälld strömavtagare innan tavlan passeras
Nedkopplingstavla med signallampa
Släckt lampa: motorströmmen ska vara frånslagen på fordon med uppfälld strömavtagare innan tavlan passeras
Tänd lampa: Drivmotorströmmen kan vara inkopplad
ATC - relaterade tavlor
Betydelse fristående: Förvarningstavla, förvarnar om kommande hastighetstavla som visar lägre hastighet, hastigheten ges genom ATC-besked i förarhytten.
Betydelse tillsammans med signal: Tilläggstavla ATC-restriktion, varnar för att restriktivt ATC-besked kan komma, t ex hastighetsbegränsning.
Försignalbaliser, utmärker fiktiv försignal. En fiktiv försignal har samma funktion som en riktig försignal men en optisk signal saknas och signalbeskedet ges genom ATC-besked i förarhytten istället.
Repeterbaliser. Repeterbaliser upprepar ett tidigare ATC-besked.
Gräns mot driftplats.
Uppehållstavlor (U-Tavlor)
U-tavla med siffror, visar var ett persontåg med en viss längd ska stanna. Siffrorna anger tåglängd i meter.
Som vit U-tavla med siffror men anger också att p g a ATC-balisers placering bör tåg inte stanna mellan tavlan och nästa U-tavla
Visar stopplats för persontåg, finns på stationer
Ogiltighets-tavla
Sätts på signal (som i detta exempel) eller tavla som inte är i bruk
Dvärgsignal-sluttavla
Anger slutpunkten för en signalsträcka från en dvärgsignal, används om inte signalsträckan slutar vid en annan signal, stoppbock eller liknande
Slutpunkts-tavla
Kallas även S-tavla. Anger en tågvägs slutpunkt (tågväg = trafikteknisk term för de spår ett tåg ska använda på en station under sin färd).
Påstignings-tavla
Anger att persontåg ska stanna för resande, finns ofta på mindre hållplatser. Tavlan sitter på en stolpe och resenären riktar själv tavlan mot det håll tåget kommer ifrån.
Hinder- tavla
Betyder stopp, placeras på spår som av någon anledning inte kan trafikeras
Stoppförbud- tavla
Betyder att fordon inte får stannas så att strömavtagare hamnar mellan två stoppförbudstavlor, finns t ex vid skyddsektioner i kontaktledningen.
Vågsignal- tavla
Betyder sakta, finns vid vagnvågar
Huvudsignal- tavla
Betyder stopp, används när infartssignal tillfälligt saknas
Ploglyftar- tavla
Betyder att förare på plogfordon ska ta upp plogen p g a hinder. Finns ofta vid t ex vägkorsningar. Kan även vara fyrkantig.
Kilometer- tavla
Anger avståndet från en viss punkt, oftast banans utgångsstation
Lutningsvisare
Visar kommande lutning/stigning i längd och promille. Kan även vara blå med vit text.
Signalpunkts- tavla
För tågfärd och Spärrfärd:”Stopp” om inte färden har fått ett körtillstånd som gäller förbi tavlan.
För Växling: ”Stopp” om inte växlingen i samband med starttillstånd har fått tillstånd att passera tavlan.
Elspärrtavlor
Betyder stopp för fordon med uppfälld strömavtagare, används t ex på lastspår
Betyder stopp för fordon med uppfälld strömavtagare om inte besked lämnats om att kontaktledning är tillkopplad
Märktavlor
Finns på signaler och visar trafikplatsens signatur och signalens beteckning
Fyrkantig märktavla finns på infartssignaler, mellansignaler och utfartssignaler
Rund märktavla finns på utfartsblocksignaler och mellanblocksignaler
-
Trafikeringssystem (Säkerhetssystem)
Trafikeringssystem
System H (Fjärrblockering)
Det vanligaste och effektivaste sättet att styra trafiken på en järnväg är att utrusta den med fjärrblockering. Blockeringen hindrar att ett tåg kan få grön signal in på ett spår där det redan finns ett fordon. Banans signalsystem och växlar styrs från någon av de trafikcentraler som finns i landet.
System M (Förr kallat Tåganmälan eller TAM-Sträcka)
De järnvägar som inte fjärrstyrs, sköts manuellt av lokaltågklarerare som skickar tågen mellan sig.
System S (Spärrfärd)
Ett ännu enklare system är system S ”S” står för spärrfärd och innebär att sträckan spärras av för annan trafik än just för spärrfärd. Till skillnad från system M så behövs inte lokalt utplacerade tågklarerare.
System R (Tidigare kallat radioblock)
System R är ett enklare system för fjärrstyrning av signalsystem och växlar, som används på Tjustbanan och delar av Stångådalsbanan. Planering att ersätta systemet med ERTMS/ETCS.
ERTMS E1-E3 (European Rail Traffic Management System )
ERTMS är ett gemensamt trafikstyrningssystem för Europa och införs för att skapa gränsöverskridande tågtrafik. Systemet består av två delar: European Train Control System, ETCS, som är den utrustning som finns ombord och i marken, och radiosystemet GSM-R. -
Upp och NedspårUpp och Nedspår
Upp och ned betecknar riktningar för ett järnvägsspår. Vid dubbelspår med vänstertrafik, som i Sverige, är uppspåret det vänstra spåret i riktning upp och nedspåret det vänstra spåret i riktning ned.
Vad som är upp och ner framgår av den Grafiska tidtabellen. För järnvägar som går i nord-sydlig riktning brukar upp vara norrut. Vid 4-spår finns normalt två uppspår och två nedspår. Den långsamma trafiken går då vanligen i de två mittspåren.
Varje spår har sin egen uppsättning optiska signaler. Dessa har normalt bokstaven U eller N framför sina nummerbeteckningar på dubbelspår, respektive L på enkelspår.
Signaler och växlar i riktning upp har jämna nummer och udda nummer i riktning ned. På samma vis har tåg ett jämnt eller udda tågnummer beroende på riktning.
Vid ATC användes baisser i spåret för att meddela föraren och tågdatorn de hastigheter och signaler som gäller framöver. Eftersom olika meddelanden gäller för de två riktningarna så finns det alltid minst två baliser som med sin inbördes ordning gör att tågdatorn kan veta om meddelandet gäller riktningen som tåget framförs i. -
Karta
© CNeos5D 2021 sidan uppdaterad 2023-02-14